OKEJ, lösenordet är borta. Men kommer inte fortsätta med novellen än. Har öppnat bloggen så man kan läsa kaptilena jag redan skrivit. Vi får se i framtiden om jag har tid för novellen. Själv tycker jag att jag inte... skrivit så bra. Att allting blev så slarvigt i slutet.. därför slutade jag :/ Förlåt, men just nu jobbar jag med videon istället för novellen. Jag kommer nog NÅGON GÅNG skriva klart novellen. För jag hade t.o.m börjat skriva på slutet! HAHA jag veet. Men jaja :))) kliché novell! men jag älskar klichéer, dom är så.... kliché hihi

/ c. ♥

just a fraction of your love, fills the air
and i fall in love with you, all over again ♥

Efter att jag hade ätit en rejäl frukost var det dags att åka till Starbucks.

Kapitel 34 - Jennifer & Chrisitan

När jag öppnade dörren in till Starbucks såg jag Jennifer sitta och "gulla" med Christian.
Jag försökte tyst smyga förbi men Jennifer såg mig...
- OH MY GOD. Gabbi! Skrek hon.
- Jenni! Sitt kvar. Jag pratar med dig sen!
Jag blinkade åt henne och hon log stort och mimade "OK" med munnen.
När jag ställde mig i kassan kollade jag bort mot Jennifer och Christian. Jennifers leende var så glatt och stort när hon kollade på Christian att jag var tvungen att le själv. Hon var lycklig med honom.
När klockan började närma sig 10 kom jag ihåg att jag, Justin och Scooter skulle ha något sorts av möte. Så jag vinkade hejdå till Jennifer och gick tillbaka till hotellet.

När jag väl gick in i Justins rum satt Scooter och Justin vid ett bord. En tom stol stod brevid dom och jag satte mig där.
- Hej, jag tänkte att vi 3 behövde prata lite om denna situationen. Sa Scooter tydligt.
Jag kunde se i ögonvrån hur Justin satt och kollade på mig med ett leende på läpparna.
- Eh... eh. Vilken situation? Stammade jag fram.
- Ni två. Sa Scooter seriöst.
- Hur menar du?
Justin hoppade in i samtalet allvarligt.
- Ja, ni två kan inte gå runt och hålla på så som ni gör om det inte är officiellt.
- Vad menar du? Sa Justin oroligt.
- Ja, får fansen reda på att ni är tillsammans utan att du sagt något kommer dom förmodligen bli väldigt arga.
- Va? Sa jag lågt.
- Vad menar du? Att jag ska berätta? Sa Justin chockat.
- Ja, tyvärr.
- Men då kommer alla paparazzis och nyhetstidningar hålla på. Sa Justin tyst. - Jag kan inte göra så mot Gabriella.
- Va? Justin vad snackar du om?
Jag var den mest förvirrade i detta samtalet, utan tvekan.
- Antingen berätta, eller, ja. Inte vara tillsammans längre. Sa Scooter.
- VA?!

Ordet bara flög ur mig. Jag och Justin inte tillsammans? Det går inte. Det går bara inte. Jag kollade bort mot Justin och han satt tyst, och om jag inte har helt fel kunde jag se en tår rinna ner.
- Gabbi... Sa han lågt.
- Åh nej Justin. Sluta.
Min röst skärde sig.
- Gabbi. Det går bara inte. Jag vill inte låta dig gå igenom det. Alla paparazzis och nyheter som bara skriver massa skit. Nej, jag kan inte göra så mot dig. Du är inte värd all den skiten.
- Scooter, kan jag få prata enskilt med Justin?
Scooter nickade och gick ut ur rummet.

"You've been shot, wait 5 seconds!" Hördes från Justins väst.
Han kollade på mig med en chockad min och jag mimade "förlåt" med en lite barnslig min. Sedan kollade han på mig med en "låtsas-sur min.
Jag kysste honom på kinden och sprang sedan iväg. Tjejlaget ledde med 20 poäng.

Kapitel 33 - I'm Not Ready




Det slutade med att tjejerna vann med 10 poäng. Vi hoade och skrek så mycket vi kunde. Killarna såg smått sura ut men när dom fick fika av kvinnan som hade berättat reglerna var det som om dom hade glömt bort att dom förlorat.
När det var dags att åka hem kom Scooter fram till oss.
- Ni två ska jag prata med imorgon i Justins rum. Prick 10.00!
Jag och Justin nickade i takt samtidigt som vi inte fattade någonting.
Vi fick åka helikopter tillbaka men jag var mindre rädd den gången.

När vi kom fram var klockan 18.00 och jag och Justin skulle se på film i hans rum. Vi valde att kolla på "Valentines Day".
I mitten av filmen hade jag lagt mitt huvud mot hans axel. Vi hade en filt runt oss och allting var jättemysigt. Det var då jag vände mitt ansikte uppåt för att kolla på honom och då hade han gjort samma sak fast för att kolla på mig. Jag gick närmare och började kyssa honom. Kyssen blev intensivare och intensivare. Tillslut låg jag över honom. Jag lyfte på huvudet.
- Woah. Haha! Sa jag.
Han skrattade till han med.

JUSTINS PERSPEKTIV

Det där gick snabbt. Jag började kyssa henne igen och jag kände hur min nedre del njöt. Jag hade gjort detta en gång innan och jag ångrar det nu. Jag önskar att min första gång var med Gabbi. Men jag skulle inte pressa henne. Jag skulle inte göra det ikväll med henne. Det skulle vara för tidigt.

GABRIELLAS PERSPEKTIV

Vad ska jag göra? OMG. Jag vet inte om jag är redo.
Jag kunde känna någonting hårt mot mitt ben.
- Justin. Viskade jag samtidigt som vi kysstes. Jag släppte taget och kollade honom i ögonen.
- Jag har aldrig gjort detta innan. Viskade jag genererat.
- Vi ska inte göra något du inte vill. Sa han allvarligt. - Och inte ikväll iallafall.
Jag log och kysste honom snabbt, sedan la jag mig brevid honom. Han la sin arm om mig och vi fortsatte kolla på filmen tills vi båda somnade.

Nästa morgon var klockan 8.00 när jag vaknade i Justins famn. Han småsnarkade och jag tyckte det var väldigt sött. Jag lyfte på hans arm och lade en kudde där jag hade sovit innan.
Jag pussade honom på kinden och gick sedan.
Jag sprang ner till frukostbuffén där jag träffade mamma och pappa.
- Hej gumman! Det var jättelängesen vi träffades ju! Sa pappa.
- Ja, jag har varit med Jennifer och så....
- Ja men det är ju kul att du har hittat nya kompisar. Sa mamma uppmuntrade.
Anna & Emelie kom springandes.
- Hej Gabbi. Sa dom i kör.
- Hej småsyskon. Sa jag glatt.
Mamma och pappa kollade på oss misstänksamt. Inte vet jag varför jag och mina systrar inte var arga på varandra men jag gissade på att det hade någonting med Justin att göra.

Efter att jag hade ätit en rejäl frukost var det dags att åka till Starbucks.

_______________________

Får se när nästa kapitel kommer ut! Känns som att det kommer ta en lång stund innan det för hektisk vecka på G! :O FÖRLÅT I FÖRVÄG!

/ c. ♥

Jag tänkte för mig själv om jag var redo eller inte, men tankarna försvann när Missie kom in och pratande lite högt med sin tjejkompis för att jag skulle kunna höra mina egna tankar.
- Asså. Justin var helt störd igår. Han blev typ jättesur. Ska försöka snacka med honom sen.
Jag kände en svag sting av svartsjuka men när hon hade gått försvann jag in i mina tankar igen.
Ända tills jag märkte att klockan var kvart över 12.
- FAN OCKSÅ! JAG MÅSTE TILL HOTELLET!

Kapitel 31 - Boys VS. Girls




Jag sprang i full fart till hotellet och när jag kom upp till högsta våningen var jag tvungen att luta mig ner och andas lite.
Jag hörde fotsteg närma sig, och tillslut fick jag höra en vacker röst prata med mig.
- Har du sprungit ett maraton eller? Frågade Justin.
Jag kollade upp och log sarkastiskt.
- Ah precis... Nej men jag glömde bort detta först, men kom på sen kvart över 12 att jag skulle upp hit.
- Ja jag undrade när du skulle komma. Trodde ju nästan att du inte skulle komma alls.
Jag ställde mig upp och gav honom en kram och viskade förlåt i hans öra.
Ingen fara viskade han tillbaka. Sedan lutade han mig neråt så att jag höll på att tappa balansen, och kysste mig. Jag fnittrade lågt mitt i kyssen och jag kände hur hans läppar formades till ett leende. Han ställde upp mig igen och hostade till.
- Har en överraskning till dig. Sa han.
- Du har många överraskningar....
Han nickade stolt.
Han tog min hand och drog mig 20 meter bort ungefär.
- Andra riktiga dejten. Sa han.
En helikopter stod framför oss och jag kollade frågandes på Justin.
- Vi ska till ett ställe lite längre bort och jag vill helst inte att alla paparazzis skulle förfölja oss.
Jag nickade förvånat och steg sedan in i helikoptern.

Justin satte sig brevid mig och vi fick ta på oss hörlurar. Heliktopern startade och jag kände hur jag började bli smått nervöst. Jag bet mig hårt i läppen, som tydligen Justin märkte. Han tog tag i min hand och mimade med läpparna "Lugna ner dig, det kommer gå bra".
- Jag har aldrig åkt helikopter innan. Sa jag smått nervöst.
- Nån gång måste ju vara den första!
Helikopter-turen tog en halvtimme och under dom 30 minuterna hade jag och Justin hållt varandra i händerna.
När vi landade stog vi på ett nytt tak mitt i Los Angeles.
- Vart är vi? Frågade jag.
- Jag tänkte att andra dejten skulle vara lite mer.... fartfylld.
Längre fram på taket såg jag en dörr som det stod "LASERCITY" ovanför.
- JAAA! Skrek jag och skuttade lite. - Jag älskar att köra sådana där grejer! Har kört det typ 5 gånger hemma i New York! Det är så grymt kul.
- Trodde väl att du skulle gilla det. Sa Justin och blinkade med ena ögat.
Jag kände hur mina kinder hettades och jag kollade ner i marken. Han la sin hand på min rygg och jag kände hur en rysning gick från ryggen ut till hela kroppen. Åh han är så perfekt, tänkte jag tyst för mig själv.
Vi gick in i dörren och kom fram till en hiss. Vi åkte ner till lobbyn och träffade på en kvinna som först fick en autograf av Justin, och sen berättade reglerna i spelet.
Efter 10 minuter kom Scooter och en annan kvinna in. Efter dom kom Justins livvakt och några mer.
- Det är min mamma, om du inte visste det. Viskade Justin till mig.
Jag kände hur min nervositet gick från 0 till 110.
- Lugna dig Gabbi, hon vet lite om oss och så.
Pattie kom fram och gav Justin en stor kram. Sedan vände hon sig mot mig.
- Hej! Du måste vara Gabriella! Jag är Justins mamma Pattie. Trevligt att träffas! Sa hon samtidigt som hon gav mig en kram. Hon Pattie verkade verligen jättetrevlig.
- Tack detsamma! Sa jag. - Ja, Justin har pratat ganska mycket om dig.
- Har du? Sa Pattie och vände sig mot Justin.
Justin kollade ner i marken genererat och mumlade "Njaa, kanske" tyst.
Pattie vände sig mot kvinnan som hade berättat reglerna.
- Kan vi inte köra tjejerna mot killarna? Frågade Pattie kvinnan.
- Jo det kan ni nog göra. Är det jämnt tal?
Pattie vände sig om och räknade. - Ja, 4 i varje lag!
- Ni kommer bli sååååå ägda! Sa Justin och skrattade.
Jag hostade sarkastiskt till och sa "Vi får väl se."

______________________________

Vad tycks? Mer kommentarer tack hihi (a)

/ c. ♥

- Kom nu ni två! Sa Scooter. - Ey Justin, sorry för det där med Missie, visste inte att det var så stort.
- No problem Scooter. Sa Justin.
Jag log när dom båda kramade varandra.
- Förresten, vi tre behöver prata snart. Enskilt. Sa Scooter.
- Va? Sa både jag och Justin.
- Jag säger sen. Sa Scooter.

Kapitel 29 - You Look Beatiful




Jag fick följa med tillbaka till balen, även om jag hade på mig ett par mjukisbyxor och en t-shirt på mig. Jag berättade det även för Justin.
- Jag tycker du ser skitsnygg ut ändå. Sa han med en allvarlig röst.
- Mh. Sure Justin.
Han log brett och kysste mig på kinden.
Jag kunde känna hur mina kinder hettades och förmodligen blev helt röda.

När vi kom fram till byggnaden fick vi ta bakvägen så att det inte skulle bli totalt kaos. Justin höll mig i handen men efter en stund viskade Scooter någonting i Justins öra och då släppte han min hand.
Det var då jag hörde hur någon skrek bakom oss.
Springandes kom en liten flicka och flög in i Justins famn.
- Hej sötnos. Sa Justin till flickan.
- Hihihi heeeeeeej. Sa hon.
Jag log. Han var så snäll och gullig mot den lilla flickan.
Han gav henne en autograf och jag hörde att flickan hette Caroline och var 6 år. Jag stod fortfarande och log när flickan hade gått och Justin vände sig upp mot mig.
- Vad är det? Frågade han med en nyfiken röst.
- Inget.. Sa jag samtidigt som jag inte kunde sluta le.
- Säg vad! Sa han samtidigt som han började kittla mig.
Jag började skratta hysteriskt och skrek åt honom att sluta men han lyssna.
- OKEJ OKEJ! JAG SÄGER! Skrek jag.
- Haha bra!
- Jag tyckte bara du var otroligt gullig mot den lilla flickan. Inget mer.
Han log mot mig och jag kunde se att han var glad av att höra det.
När vi väl  hade kommit fram till baksidan av scenen gav Justin mig en kram och sa åt mig att ställa mig vid sidan av scenen.
Han gick ut på scen och alla beliebers i publiken skrek.
När han stog där och sjöng förstod jag att han verkligen älskade det. Han verkligen älskade att sjunga, det var hans liv. Och jag kände en sting av stolthet över denna killen. Han är bara 17 år och han är en av dom kändaste människorna på denna planten. Och jag har kysst honom! Jag fnittrade tyst och kunde se Scooter kolla på mig i ögonvrån. Jag tänkte för mig själv hur efterbliven jag måste sett ut.

Efter showen skjutsades jag till hotellet av Scooter och Justin. Han kramade mig löst så att inte alla paparazzis skulle komma och sedan gick jag in i hotellet.

Klockan närmade sig 24.00 och när jag kom till rummet kände jag för att använda datorn en stund. Väl på facebook hade jag fått flera 100 meddelanden och jag funderade på att ta bort mitt konto. Jag gick in på youtube för att kolla på videon. När jag väl hade fått upp videon på youtube var jag nära på att falla av stolen. Videon var uppe i 150 miljoner visningar. Jag tog händerna för munnen och sa "Oh My  God" lågt. Jag scrollade ner för att kolla på kommentarerna.

"OH MY GOD. She sings like shit. And she's so ugly!!!!".
Den kommentaren hade röstats längst upp.
Jag visste inte hur jag skulle känna. Det fick mig inte att må bättre.
En annan kommentar hade också röstats upp.
"Who's THAT?! Justin will loose SOOO much fans if he's together with her. She's not even famous".
Jag kände hur en tår rann ner från kinden.
Sedan scrollade jag ner lite mer och en kommentar som också hade röstats upp av många fick mig att le.
"OMG. I thought beliebers would support Justin. You're not a real belieber if all you care about is being together with Justin. I think Gabriella sings amazing! And especially with Justin! So STOP HATING!
Jag stängde ner datorn och funderade.
Hatar alla hans fans mig SÅ mycket? Jag fick en orolig känsla i magen men gick och la mig i sängen och somnade ändå.

Väl framme vid hotellet ringde Scooter till Justins mobil. Man kunde höra att Justin var sur på Scooter.
- Scooter, jag skiter i om jag skulle göra något framträdande. Jag pallar verkligen inte att lyssna på dig längre. Jag är med Gabbi nu. OK?
Han stängde ner telefonen.
- Justin du måste inte vara med mig. Du har flera fans som du borde sjunga för.
- Nej jag är med dig ikväll. Sa han.
Väl uppe i rummet satte vi på filmen "Jackass 3D" och jag höll på att dö av skratt. När klockan närmade sig 9 hade Scooter skickat flera sms till Justin men han hade bara ignorerat dom.
- Justin... Du måste åka tillbaka. Dina fans väntar på dig. Viskade jag till honom.
Han halvsov så han mumlade "mmmh, sure".
Jag tog hans telefon och ringde upp Scooter.
- Hej Scooter. Viskade jag.
- Hej Gabriella! Sa han. Han lät smått irriterad.
- Justin vägrar att åka tillbaka, jag har försökt att övertala honom.
- Mhmm. Sa Scooter.
- Men om jag säger att jag vill gå till Starbucks så kan ni komma till ingången och hämta honom? Sa jag.
- Ah det låter bra! Sa Scooter med en smått gladare röst.

Jag puttade lite på Justin och han vaknade till.
- Kan vi gå till Starbucks? Snälla. Sa jag.
- Nu? Jag är dödstrött.
- Snälla Justin. Sa jag.
- Mhh okej då. Sa han.
Jag tog hans hand och drog upp honom på fötterna.
Jag hade inte på mig min klänning, jag hade bytt om till mjukisbyxor och en t-shirt som jag fick låna av Justin. Men min frisyr och mitt smink var fortfarande kvar.
Vi gick ner till lobbyn där Scooter stog.
- Åhnej. Vi går bakvägen till Starbucks. Sa Justin.
- Nej det gör vi inte. Jag ringde Scooter och sa att han skulle hämta dig. Du får inte lämna dina fans därborta Justin. Skulle jag ha varit ett fan skulle jag bli jätteledsen om inte du framträdde. Jag åker också dit och kollar, okej? Sa jag.
- Okej, du har rätt. Sa hann och log.
- Kom nu ni två! Sa Scooter. - Ey Justin, sorry för det där med Missie, visste inte att det var så stort.
- No problem Scooter. Sa Justin.
Jag log när dom båda kramade varandra.
- Förresten, vi tre behöver prata snart. Enskilt. Sa Scooter.
- Va? Sa både jag och Justin.
- Jag säger sen. Sa Scooter.

_________________

ÄNTLIGEN, jag gör lite korta kapitel jag vet. Men det är så jag gör dom, hihi (a)

/ c. ♥

Jag kunde känna hur det började regna och att min klänning började bli blöt.
Jag hade kommit hit och klätt upp mig för Justin. Och så bara skiter han i mig och går med någon annan. Han hade inte behövt ljuga för mig! Han kunde sagt att han inte ville gå med mig. Fyfan vad dum jag är. Såklart att han inte vill ha mig. Jag är ju bara en vanlig person från New York. Här stog jag i regnet, samtidigt som min hårfrisyr förstördes, helt själv som en fåne.

Kapitel 27 - I'm Sorry




Hur kunde jag varit så dum i huvudet? Hur kunde jag trott att Justin Bieber gillade mig.
Jag kollade upp mot röda mattan och kunde se att Justin och Missie hade kommit till ingången.
Missie gjorde då något som alla paparazzis hade väntat på.
Hon tog tag i Justins axlar, tryckte honom mot sig, och kysste honom.

JUSTINS PERSPEKTIV

Jag puttade iväg Missie.
- Vad fan håller du på med? Skrek jag.
- Publicitet! Sa hon samtidigt som flera paparazzis tog bilder.
- Fyfan Missie. Du är så jävla ytlig! 
Jag gick in för att leta efter Gabbi. Jag hittade Jennifer ståendes vid baren med Christian. Hon stog och försökte ringa upp någon.
- Jennifer har du sett Gabriella? Frågade jag.
- Nej! Men hon ringde mig nyss. Hon var där ute. Hon lät... ledsen. Jag vet inte! Jag försöker ringa upp henne!
- Va var är hon? Skrek jag nästan.
- UTE tror jag! Och det regnar, fan hon kommer ju bli sjuk om hon står där ute!. Sa Jennifer.
Jag sprang ut det snabbaste jag kunde.
Vid ingången började alla paparazzis fotografera mig.
- Kan ni akta på er? Skrek jag.
Ingen lyssnade.
Jag sprang in igen och tog bakvägen där det var en trappa ner till marken. Jag hade fri sikt över parkeringen och kunde se Gabriella, gå i regnet, vid parkeringen påväg mot storvägen.
- GABRIELLA! GABRIELLA!!! Skrek jag det högsta jag kunde. Men hon hörde inte mig.

GABRIELLAS PERSPEKTIV.

- Fan, jävla skit. Mumlade jag.
Jag var påväg till vägen för att få tag på en taxi.
När jag stog på parkeringen vid fontänen hörde jag hur någon skrek efter mig.
Jag vände mig om och fick se Justin. Han stannade ungefär 5 meter ifrån mig.
- Gabriella? Vad är det som har hänt! Varför gråter du!?
- Jag gråter inte! Det är regnet! Sa jag. Även om det var mina tårar som rann ner från ögonen ville jag inte erkänna det så jag skyllde på regnet som föll ner från himlen.
- Och du undrar vad det är som har hänt?!?!?!? Skrek jag.
Jag tog ett djupt andetag.
- Jag kom hit, fixade mig för dig och du kommer hit med någon annan! MISSIE! Om du inte vill gå med mig skulle du bara sagt det! Herregud! Du behöver inte låta mig klä upp mig för ingenting! Du kunde förfan sagt något! Skrek jag.
Jag kände hur min röst var ojämn och att flera tårar rann ner från ansiktet.
- Om du inte gillar mig så behöver du bara säga det! Men att komma hit med någon annan är riktigt jävla lågt Justin! Jag trodde verkligen annat om dig, men du är precis så som jag trodde i början. Allt du tänker på är pengar och berömmelse. Fyfan.
- Gabbi, lyss... Sa Justin.
- Lyssna på mig nu. Sa jag samtidigt som ännu mer tårar rann ner i ansiktet.
- Jag klarar verkligen inte av detta. Detta är ett tecken på att detta inte kommer funka. Vi kan inte vara tillsammans. Vi kan bara inte det.

Jag kände själv hur jag inte ville tro på mina egna ord.
Och jag är inte så säker men jag tror jag såg en tår falla ner från Justins kind.
- Fan Justin. Det kommer inte gå. Vi är inte ämnade för varann. Livet blir enklare om vi bara glömmer allt det här.
- Nej Gabriella! Sluta! Du är den enda tjejen i mitt liv som jag fallit för på bara en vecka. Snälla. Sluta. Jag vill vara tillsammans med dig. Jag ville inte gå med Missie, men jävla Scooter tvingade mig. Och jag kysste inte henne. Hon kysste mig! Allt jag ville när jag var med henne, var att vara med dig. Ingen annan.
- Hejdå Justin. Sa jag samtidigt som jag kände hur jag snart skulle bryta ihop av gråt.
Jag började gå snabbt men han tog tag i min arm och drog tillbaka mig.
- Nej Justin. Sluta. Snälla. Du gör bara allt det här svårare. Sa jag med skakig röst samtidigt som jag kollade ner i marken.
Han tog tag i min haka och lyfte mitt huvud så att jag och han hade ögonkontakt.
- Jag älskar dig. Sa han lågt samtidigt som han kollade djupt in i mina ögon.
- Jag älskar dig!  Du är den första tjejen i mitt liv som jag säger det till. Jag intalade mig själv att jag skulle fixa det här. Att vi skulle kunna vara tillsammans. För jag behöver dig, du är den första jag tänker på när jag vaknar och den jag tänker på när jag ska gå och lägga mig.
Jag är kär i dig Gabriella Sofia Sanchez, och det finns inget du kan göra för att ändra på det.

Jag kollade på honom och såg att han talade sanning.
- Helt otroligt nog älskar jag dig också. Sa jag. - Men jag är fortfarande lite sur på dig.... typ.
Jag kramade om honom och tog sedan tag honom i nacken och kysste honom.
Här stog jag i det kalla regnet och kysste killen som jag fallit för. Killen som precis hade fått bekräftat att han har mitt hjärta. Att han har hand om mitt hjärta. Bokstavligen.
- Kom, vi åker till hotellet och skippar den här tråkiga balen. Vi kan kolla på film.
- Okej. Sa jag.
- Förresten, du ser otroligt vacker ut. Sa han.
- Nja. Inte direkt. Inte nu när det ser ut som jag badat i domma kläderna.
Han skrattade och tog sedan min hand i sin och viftade fram en taxi med den andra handen.

JUSTINS PERSPEKTIV (FORTFARANDE)

- Justin.... lyssna på mig nu. Sa Scooter.
Han närmade sig och viskade mig i örat.
- Du måste gå med henne, annars kommer hennes mamma orsaka stora problem.
Du behöver bara gå med henne på röda mattan, sen får du vara med hon den där Gabriella.
- SCOOTER. nej! Sa jag med en bestämd ton.
- Justin, du har inget val.
Jag mimade "FAN TA DIG" till honom men förstod själv att jag hade inget val.  Men jag behövde bara gå med henne på röda mattan. Ingen fara, sen kunde jag vara med Gabbi. Bara tanken av att få vara med Gabbi gjorde så att jag kände  en svag sting av fjärilar i magen.

GABRIELLAS PERSPEKTIV.

Klockan närmade sig 18.10. Vart är han?
Jag kollade upp mot himlen och såg flera gråa moln.
- Fan det kommer regna. Mumlade jag för mig själv.
Jag behöver gå in, tänkte jag.
Jag gick ner till parkeringen som låg brevid röda mattan. I mitten stog en vacker, fantastisk fontän. Jag tänkte att jag skulle slippa alla kameror om jag gick runt allt.
Helt plötsligt hörde jag massa skrik och det blixtrade till riktigt rejält uppe vid röda mattan.
Jag ställde mig på tå för att kunna se vilka som hade kommit. Ut kom 2 flickor ni rosa klänningar. Sen efter dom kom Missie, hand-i-hand med Justin. Dom båda gick på röda mattan och vinkade till alla fotografer.

Jag kände hur jag hade blivit lurad. Grovt. Jag kände hur mina ögon började bli blöta och att tårarna var påväg.
Jag knappade in Jennifers nummer.
- Hej GABBIIII! Var är du? Det är askul här inne!!! Sa Jennifer
Jag försökte låta så normal som möjligt men min röst skar sig på sista ordet.
- Jag åker hem. Jag är... eh. sjuk.
- Va? Vadå hem? Gabbi gråter du?
- Nej. Sa jag. Rösten skar sig riktigt rejält där.
- Gabbi! Vad har hänt?
- Inget Jennifer. Jag åker bara hem. Ha kul ikväll med Christian okej! Vi snackar imorgon. Sa jag. Det lät hyfsat sant.
- Gab.
Jag stängde ner telefonen.
Jag kunde känna hur det började regna och att min klänning började bli blöt.
Jag hade kommit hit och klätt upp mig för Justin. Och så bara skiter han i mig och går med någon annan. Han hade inte behövt ljuga för mig! Han kunde sagt att han inte ville gå med mig. Fyfan vad dum jag är. Såklart att han inte vill ha mig. Jag är ju bara en vanlig person från New York. Här stog jag i regnet, samtidigt som min hårfrisyr förstördes, helt själv som en fåne.

Dom 60 minuterna som återstod av tiden på Starbucks stog vi enbart och pratade om hur det skulle bli, om det skulle vara fotografer där, vilka sorts klänningar vi skulle ha på oss.
Den timmen måste nog vara den första timmen i hela mitt liv där jag pratat om klänningar! Helt allvarligt. Och Jennifer fick det att vara jättekul. Jag var så tacksam över att ha en vän som henne.



söt :')

När klockan var tio i ett började vi gå mot hotellet. Väl framme så började jag bli lite nervös inför kvällen.
- Jag börjar bli nervös. Sa jag till Jennifer.
- Jag med... Sa Jennifer.
När vi kom upp till rum 401 och gick in fick vi se att rummet var mycket större än dom vanliga rummet och att den mer liknade en frisörsalong.
Fram hoppade en ung kvinna.
- Hej! Ni 2 måste vara Jennifer och Gabriella. Mitt namn är Vanessa och välkomna till VIP-salongen.
- Tack så mycket! Sa båda samtidigt.
Vi får väl börja med vilka sorts klänningar ni ska ha på er!

Efter nästan 1 och en halvtimmes testande hittade jag den perfekta klänningen. Det gjorde även Jennifer.
- Wow, wow. Dom båda klänningarna är dom perfekta! Sa Vanessa.
Jag och Jennifer kollade på varandra och nickade instämmande.
- Dags för hårstylingen! Sa Vanessa.
Självaste hårstylingen tog också en och en halv timme.
Sminkningen tog en timme. Så efter 4 timmars fixande var klockan 5 och det var snart dags att åka till balen.
- Jag är så jäääääkla nervös. Sa jag.
Vi åkte till balen vid halv 6, och väl framme var det en lång röd matta där folk blev fotograferade. När vi kom fram var det många små-tjejer som kollade på oss och såg helt förstummade ut. En liten tjej kom fram till mig.
- Wow, du är jättevacker!
- Haha tack så mycket! Sa jag och log.
- Du är den tjejen som Justin sjöng med eller hur?
- Ja, det är jag det. Sa jag.
- Kan jag få din autograf?
Jag blev chockad.
- Va?
- Ja, din autograf.
Jennifer sparkade mig svagt på benet.
- Ehm. Ah visst! Sa jag. - Vad heter du?
- Amanda.
- Okej då skriver jag såhär; Till söta Amanda från Gabriella.
- Tack! Sa hon och log blygsamt mot mig.
- Varsågod Amanda!
Hon sprang iväg till hennes kompisar och dom började skrika.
- Vad var det där? Frågade jag Jennifer.
- Dom måste ha sett videon! Visste du inte att den är uppe i 2 miljoner views?
- OJ. Jävlar.
 En kille i vår ålder kom fram.
- Hej! Jag är Christian. Och du måste vara Jennifer. Sa han samtidigt som han kollade på Jennifer.
- Eh... ja. Sa hon.
Hon la sina armar i krok och jag kunde se Jennifer hur hon log.
- Du Gabriella, Justin kommer snart tror jag. Sa Christian.
- Aha okej. Sa jag.
- Men vi kan vänta om du vill! Sa Jennifer.
- Haha nejdå, ingen fara! Gå ni. Sa jag till dom.
- Okeeeeej! Sa Jennifer samtidigt som hon gav mig en puss på kinden.

JUSTINS PERSPEKTIV.

- Just det Justin! Vi ska bara hämta upp 3 personer. Sa Scooter till mig.
- Va? Vilka? Frågade jag.
- Missie duvet, och 2 av hennes kompisar.
- VA? Nej Scooter, seriöst?
- Ja, hennes mamma är väldigt känd och det är bättre att vara vän med henne än att vara ovän med henne. Hon frågade om vi hade plats i bilen och jag sa ja.
- Hmm. Okej. Mumlade jag.
Vi hämtade upp Missie och hennes 3 kompisar vid en restaurang.
- Heeeeeej Justin! Sa Missie.
- ehm. Hej Missie.
- Det är bra att du går med mig på balen! Sa hon.
- VA?! Sa jag.
- Jaaaa, Scooter sa det. Sa hon.
- NEJ!
- Va? Sa hon.
- NEJ!!!!! Jag har redan en dejt.
- Ja... mig! Sa Missie med ett stort leende i ansiktet.
- Scooter.... Sa jag och jag kände hur min vrede höjde sig.

_____________________________________

! :O

/ c. ♥

Justin gav mig en kram och viskade mig i örat, - Hejdå Shawty.
Jag kollade på honom med en oförstående blick, men han blinkade bara åt mig.
Jag måste fråga Emelie & Anna sen vad "Shawty" betyder, tänkte jag för mig själv.


Kapitel 24 - Shawty



Väl inne i hotellrummet där Anna & Emelie satt och pratade frågade jag dom vad "Shawty" betyder.
- Asså typ snygg, attraktiv, flickvän. Eller något sånt. Sa Emelie.
- Aha okej... Sa jag.
Jag somnade väldigt sent, funderande på hur det skulle vara att va Justins flickvän.

Dagarna gick och när det var fredag hade jag inte träffat Justin på flera dagar. Han hade smsat och sagt att han var ute i L.A och gjorde olika framträdanden men att han skulle komma hem innan balen.

Inne i Starbucks stog jag och Jennifer, nervösa inför kvällen.
- Jag har ju ingen att gå med! Sa Jennifer.
- Men det fixar vi! Sa jag.
Telefonen ringde och på skärmen såg jag att det var Justin som ringde.
- Hej sötnos! Sa Justin i telefonen.
- Hej.. Sa jag nervöst.
- Vad är det nuuuu?
- Jag är bara nervös inför kvällen.
- Bara du inte glömmer att du ska till rum 401 i hotellet klockan 1, där stylisterna är.
- Mmmmh. Sa jag osäkert.
- Och dom har flera klänningar som du och Jennifer kan välja mellan!
- Jaja.
- Galan börjar klockan 18.00 ikväll. Bara så duvet. Du får ta dig dit på egen hand, förlåt. Jag ville åka till hotellet och hämta dig men tiden är så knapp så jag kommer till galan direkt efter ett framträdande så jag är tvungen att byta om i bilen.
- Hahaha mysigt Justin.
- Förresten, jag har fixat en dejt till din kompis Jennnifer. Sa Justin.
- Jaa! Vem? Frågade jag.
- Christian, Beadles. Sa han.
- Inte för att jag vet vem det är, men han låter supertrevlig.
- Men måste gå nu Gabbi. Sa han, och jag kunde höra den ledsna tonen i rösten.
- Okej... hejdå sötnos. Sa jag.
- Hejdå.
*Klick* och samtalet var avslutat.
- Ni är så jäääädra gulliga! Sa Jennifer.
- Hahha, förresten, du har en dejt till balen. En viss, Christian Beadles. Sa jag.
- Oh no. Sa Jennifer.
- Haha det kommer gå bra. Sa jag.
- Men vi ska till hotellet vid ett, bara såduvet. Vi ska bli "stylade" där.
- Hahahah låter kul! Sa Jennifer.
Dom 60 minuterna som återstod av tiden på Starbucks stog vi enbart och pratade om hur det skulle bli, om det skulle vara fotografer där, vilka sorts klänningar vi skulle ha på oss.
Den timmen måste nog vara den första timmen i hela mitt liv där jag pratat om klänningar! Helt allvarligt. Och Jennifer fick det att vara jättekul. Jag var så tacksam över att ha en vän som henne.

_______________________________________-

Har det hektiskt just nu med Project JB To Sweden och allt :p men försöker lägga upp när jag har tiiiiid :)

/ c. ♥

- Ehm... skulle du vilja gå med mig till balen på fredag?
Jag hostade till ganska starkt.
- JAG? BAL? VA?! Skrek jag chockartat.
- Ja, den på fredag, om några dagar.
- Nja, Justin. Jag är inte direkt en "bal-person".
- Kom igen Gabbi. Snälla! Sa han.
- Jag vet inte Justin.... Sa jag osäkert.
Han kollade på mig med en ledsen blick.
- Snälla Gabriella, jag vill inte gå med någon annan. Jag vill gå med dig.
Sa Justin.
- Du kan väl gå med någon som typ gillar all spotlight?
- Vadå? Som Missie.
- Nja. Kanske inte henne.
- Nej precis, du går med mig till balen! Punkt slut. Sa Justin med en bestämd ton.
- Och om jag inte jag följer med? Sa jag och log stort.
- Då blir jag riktigt sur och kastar ägg på dig. Sa han samtidigt som han skrattade.
- AOUCH. Skrämmande... Sa jag ironiskt.
- Så du går med mig? Sa han allvarligt.
- Okej då. Men jag är inte så bra på att fixa mig själv.
- Det fixar jag! Och hon den där Jennifer kan få följa med!
- JA! Haha någonting som gör saken bättre. Sa jag.
Båda blev tysta och kollade på varandra. Vi närmade varandra för att kyssas tills jag kände hur det blixtrade till brevid oss.
- Fan också. Sa Justin.
Jag kollade bort där blixten hade kommit från och såg en paparazzi.
- Kom, vi måste träffa Scooter. Iallafall, spela med nu.
- Spela med? Frågade jag.
Justin började prata i en högre ton.
- JUST DET! Ville du ha en autograf????? Frågade han.
Jag fattade nu vad han menade med "Spela med".
- JA, ehm! SJÄLVKLART! Sa jag.
Jag kollade bort mot paparazzin och såg att han hade trott att det var något annat mellan oss.
- JA, men vi går till min manager och frågar efter en penna! Sa Justin.
- OK!
Vi gick in till restaurangen och sedan backstage där Scooter stog och pratade i telefon.
- Ey, Scooter! Ropade Justin.
Scooter vände sig om och gick fram till oss.
- Hej Justin! Hej Gabriella! Vilket sammanträffande, har fått flera samtal som handlar om just er två.
- Va? Sa Justin.
- Ja, vissa handlade om att dom vill att ni ska sjunga duett. Och vissa undrade om ni var tillsammans och det är ni ju inte.
Både jag och Justin blev tysta.
- Men jag måste nog gå nu, min mamma kommer döda mig annars. Sa jag.
- Okej! Men vi kommer synas igen, det garanterar jag. Sa Scooter.
Justin gav mig en kram och viskade mig i örat, - Hejdå Shawty.
Jag kollade på honom med en oförstående blick, men han blinkade bara åt mig.
Jag måste fråga Emelie & Anna sen vad "Shawty" betyder, tänkte jag för mig själv.

- Njaaaaaaaaaaa. Sa jag tvekandes.
Scooter kom upp på scenen. Han tog mikrofonen.
- Men kom igen nu Gabriella! Sjung med Justin! Sa han.
- Ja, snälla! Sa Justin.
Jag kollade på honom och nickade sakta med huvudet.
- JA!! Skrek han i mikrofonen.
Alla i publiken jublade högt!
- Ni 2 får köra Overboard! Sa Scooter.
Jag hostade till.
- Jag kan inte den låten. Sa jag.
Anna hostadet till ljudligt.
- BULLSHIT! Du har ju sagt att du tycker den låten är bra! Skrek hon. - Du sjunger ju till den låten i duschen ibland.
Justin skrattade högt och gjorde ett tecken till DJ:n att han skulle sätta igång låten "Overboard".
- Du börjar sjunga. Sa Justin i mikrofonen.
- Jag vet... Sa jag smått nervöst.

"It feels like we've been out at sea, woah.
So back and forth that's how it seems"

Låten fortsatte och  i slutet av låten så hade jag helt glömt bort personerna i publiken. Allt jag tänkte på var att det var jag och Justin uppe på scen, tillsammans.

När låten tystnade applåderade publiken högt och jag log för mig själv. Sedan gick jag ner från scenen och tog tag i Anna & Emelies händer.
- Det är dags att gå nu. Sa jag till dom.
- Gabriella, du sjunger ju helt underbart fantastiskt bra. Sa Emelie fullt allvarlig.
- Haha tack Emelie. Sa jag.
Vi började gå genom publiken och folk på vägen sa att jag var jätteduktig och att jag borde bli känd och allt sådant.
Vi gick förbi baren där Jim stod och gav mig en "tummen upp"!
Jag log tillbaka stort.
Väl ute vid lobbyn kom Justin springandes bakom.
- GABRIELLA! Skrek han.
- Vad är det? Frågade jag.
Anna & Emelie stod bakom mig och kollade på Justin med stora ögon.
- Ni 2 går upp till rummet så mamma inte får panik. Sa jag till Anna & Emelie.
Dom kollade på mig med sura blickar men förstod att mamma SKULLE få panik om dom inte åkte upp.
När dom båda hade åkt upp genom hissen började Justin prata med mig.
- Jo.... eh... jag har en fråga. Sa han väldigt nervöst.
- Haha okej, vad? Du låter väldigt nervös. Sa jag med ett flin i ansiktet.
- eh.... eh.... ja.. eh.
Jag började skratta och tog tag i hans händer och kysste dom.
- Du vet att du gör mig mer nervös nu va? Sa han.
- Haha ja men du såg ju så gullig ut. Sa jag.
- Haha iallfall, min fråga är... Eh....
- Men Justin, bara säg det!

___________________-


ooooooh ;)

/c. ♥